Flyttfåglar

med snikna nålar du gråöga härdade mig
men det är synd om dig
du är ett tragiskt pigsvin som burit svart is
rotunda ögon fixerade i skallbenet
mellan fyra väggar som vätter norr
med vättar som gavagerar oss med bomull
eld tunga slicka
tills frihetspilar täcker huden som nitar
som blommor som vissnar och spirar i vågor
som krusas och snirklar i takt till vår dans
tills du finns ingenstans
tills allt som har sagts har raderats från vårt hologram
skandalerande ärlighet
fantasier lever
vi är flyttfåglar utan hämdlust
kompassnålen är satt på hens tårfyllda hjärta
spandex runt vilden omgiven av skrivare
sörjer din skrumpnande hud
med en purken min
vet du ens vad du vill?
säg mig säg mig
Kastrerad i härlighet
Fakta är peppar i min jansons
Religioner är Kandelabrer i min sal
Löper segervarv till sursöta fanfarer
Bärandes ett tilltygat banér
lappat med grafén
med ett regnbågsskimrande sken
med tomhetens tecken
åter överstruket
det högre slutet
födelsens återlösning
frid i pulver
leende tårar piskas av sjögräs
i zonens ultramarina kaskader
täckt av maskar igen
dom delar vår kärlek
en fläck i ett tidslöst mästerverk
ett sår som läcker ljus
äntliga frukter som formas
av munen på dom där borta
vi äter och transformeras
förenas med orden tillslut
i upphöjningens utlösning
i en krampaktig lycka som PRISA GUD aldrig släpper